hejhej!

nu blir det inte ngt bloggande från mig på hela helgen, eftersom vi åker på skidresa till järvsö :)   ni får sms massa så skriver jag om hela helgen på måndag :)

Nu...
Moa Bergman, ängel, tuffing, älskling, solsken, fotbollsproffs, älskad vän.
Ett år har gått. Den tredje april 2008, vaknade jag upp och tänkte på dig. Hur du hade det på Koh Lanta, och vad du gjorde. Saknade dig. Samma eftermiddag vänder hela världen, allt bara rasar och jag vet att inget någonsin kommer bli som förut. Jag kan inte beskriva mina första sekunder. Jag kunde inte tänka, slutade andas och tusen miljoner knivar attackerade hjärtat. Sorgen man sitter fängslad i bränner jättehårt. precis som en manet. Jag kan inte beskriva mitt hat, om jag fick välja skulle det inte finnas några maneter, då hade du kanske suttit här bredvid mig och skrattat som förut. Moa, du var en av de mest snälla, omtänksamma, roliga och underbara människor jag mött. och det finns inte många av de personerna, så varför just du?
Älskade vän, du lever iaf kvar i mitt hjärta. Där finns du föralltid och alltid i mitt minne. Kort sagt, så lever du inom mig, och jag kommer aldrig någonsin glömma dig. Jag älskar dig mer du någonsin hade kunant ana Moa. Min kärlek till dig är oändlig.



Moa, den här låten är bara till dig.